Veckans krönika
BLT blogg
Jag har inte slutat blogga
Och den går att läsa!
Karin + dator + pellybackar = sant
Jag har en ny dator. Och jag är inte alls besatt av den. Eftersom det är en bärbar dator, så är det alldeles naturligt att bära med sig den överallt. Annars finns det ju ingen poäng med att skaffa en bärbar dator.
Och om man nu är ute och bär på sin dator, så där som man gör, så är det ju bara naturligt att man blir lite trött efter ett par mil. Och kanske vill lägga sig och sova. Har man då datorn i famnen så kanske det råkar bli så att man sover med sin dator. Det är faktiskt inget onaturligt med det. Så länge man inte biter sin man i handen när han försöker ta datorn för att lägga den på bordet. Det skulle ju kunna tolkas som en viss besatthet. Om det nu inte var så att man drömde något väldigt, väldigt otäckt just då, kanske något om kidnappningar och stölder och så.
Då är det alldeles normalt.
Vad kul att ni hittat hit.
Om ni delvis känner igen er har ni rätt. Man kan ju inte lämna allt bakom sig.
Förbluffande normal
Jag går upp. Tittar lite på mina Pellytrådbackar. Kissar. Borstar håret. Provdrar backarna lite. Gör kaffe. Tar en sväng förbi sovrummet och slänger en blick på backarna. Äter en macka. Ståendes i garderobsöppningen så att jag ser backarna.
Min man tycker att jag är knäpp. Men han såg inte gårdagens dokumentär om vuxna människor som köper äckligt verkliga dockbebisar och drar runt dem i vagn. Om han sett den skulle han uppskatta min enorma normalitet.
Nu blev jag inringd för att jobba. Men oroa er inte, jag tar med mig minst en pellyback.
Kolla! De älskar också pellybackar!
Praktiskt taget livlös
Och när man i varit hemma med barn i fyra år så är ens liv på den nivån att en omorganisation av den platsbyggda garderoben från 1965 är en sådan genomgripande förändring. I dag har jag satt in pellytrådbackar. Det blir överskådligt. Det blir lättåtkomligt. Det blir helt enkelt omöjligt att sluta prata om det:
-Oj vad kul att du ringde, jag har satt in pellybackar i garderoben!
-Jättespännande Karin! Kul! Grattis! Själv funderar jag på att göra en ansiktslyftning.
-Pellybackar! Man kan dra dem ut och in!
-Fascinerande, verkligen fascinerande. Jag tror att jag är lesbisk. Jag har inte berättat det för någon annan än...
-Jag har sorterat allt! Lakan i en Pellyback, örngott i en annan och handdukar i en tredje.
- Och imorgon ska jag träffa kronprinsessan.
-Oj. Kronprinsessan. Tror du hon vill se mina pellybackar?
Revolution!
Får det vara en kopp till?
"Nä, nu får det vara nog med porslinskrossande!" ropar deras far irriterat.
"Ja, bra!" svarar Samuel, den snart fyraåriga huliganen. "Då sparkar vi hål i väggen i stället!"
Jaha. Tack då.
Genialt!
När man är förälder till två små busiga barn så är det en klar fördel med en bärbar dator. Då kan man ju anpassa sig efter var barnen är. Leker de i vardagsrummet så kan jag skriva i köket. Är de i köket kan jag gömma mig i tvättstugan.
Hur smart som helst.
Förvaringsproblem
Vi får inte plats med alla grejer längre. Jag tillbringar dagen med att stå och hålla igen olika skåpsluckor så att leksakerna ska välla ut igen. Undertiden slår Ellinor kullerbyttor i sin säng. Solen lyser in genom fönstret, och plötsligt sträcker Ellinor ut ena handen och ropar "titta mamma, jag har fångat solen!"
Jaha. Och var sjutton ska vi lägga den då?
En ny svensk studie visar...
Vi har fått en ny lekplats i området. Idag har vi testat den, och på skalan "hur mycket sand kan man få in under kläderna på en minut" gav Ellinor den 10 poäng av 10 möjliga.
Nu ska vi utvärdera badkarets egenskaper.
För att ge en mer realistisk känsla
Jag har en ny dator. Det innebär att jag kan skriva blogginlägg mycket fortare än innan. Så det vore vänligt om ni kunde läsa inläggen lite fortare än vanligt.
Vi vill ju inte hamna i otakt.
Åh, jag älskar reklam!
Men är den snäll mot barn? Och bra i sängen?
