Men hon får i alla fall inte låna bilen
Det känns som om gränserna hela tiden flyttas när man får barn. Först bestämde jag mig för att Ellinor absolut inte får klättra upp på stolar och bord. Sedan tänkte jag att det gör ju inte så mycket om hon står på stolen och leker med lite grejer på bordet.
Fast hon får faktiskt inte vara på bordet. Bara medan jag dammsuger så att jag blir klar någon gång. Och medan jag förbereder mellanmålet. Och kanske medan jag diskar.
Men annars får hon inte vara på bordet.
Ja, om hon inte är tyst förstås. Om hon är tyst får hon göra vad hon vill.
Ja, eller hon får ju inte göra vad som helst. Hon får ju inte äta jord till exemepel.
Ha. Vem försöker jag lura. Hon får visst äta jord. Fast hon måste lämna lite kvar i botten på krukorna så de inte torkar ut, och hon får inte svälja eventuella daggmaskar. Trots allt måste man ju sätta gränser för barnen. Det är viktigt för dem med lite rutiner och stabilitet i tillvaron.
Fast hon får faktiskt inte vara på bordet. Bara medan jag dammsuger så att jag blir klar någon gång. Och medan jag förbereder mellanmålet. Och kanske medan jag diskar.
Men annars får hon inte vara på bordet.
Ja, om hon inte är tyst förstås. Om hon är tyst får hon göra vad hon vill.
Ja, eller hon får ju inte göra vad som helst. Hon får ju inte äta jord till exemepel.
Ha. Vem försöker jag lura. Hon får visst äta jord. Fast hon måste lämna lite kvar i botten på krukorna så de inte torkar ut, och hon får inte svälja eventuella daggmaskar. Trots allt måste man ju sätta gränser för barnen. Det är viktigt för dem med lite rutiner och stabilitet i tillvaron.
Kommentarer
Trackback
