Karin Lindell

1. Jag använder inte kundvagnshandtaget som servett om jag råkat kladda ner mig med ketchup/glass/snor.

2. Innan jag ställer tillbaka kundvagnen så tömmer jag den. Inte bara på varor, utan även på trevligt skräp såsom kladdigt glasspapper och halva korvar.

3. Jag ställer tillbaka kundvagnen i den kortaste kundvagnskön - inte i kön som redan sträcker sig så långt ut över parkeringen att den trötta tvåbarnsmamman i den svarta opeln definitivt inte kommer kunna backa ut.


Hm, jag märker att himlen tycks ha en nära anknytning till just kundvagnar. Märkligt att de inte nämner något om det i bibeln:

"Herren varde lite sugen på pommes. Och herren talade till kundvagnen och befallde denna att svänga vänster. Men kundvagnen drogo åt höger.Och Herren vände sitt ansikte mot butiksföreståndaren och sade "för ut hädaren ur affären". Och butiksföreståndaren förde ut kundvagnen, på ett  litet snett och lustigt sätt. Och herren sade "åh titta lösgodis". Och Herren Gud såg att det var gott, och..."

Nä, okej, det funkar inte.

Jag kom just på att för att verkligen ligga på plus minus noll så måste ju någon äta upp alla de där bullarna.

Nåväl, ibland får man faktiskt offra sig för den goda sakens skull...

Idag ska vi storstäda. Sedan ska vi baka bullar, för att på så sätt undanröja alla spår efter städningen. Man vill ju inte att ens make ska märka att man gjort någonting när han kommer hem.

Jag måste säga att det var ett intressant påskväder vi har. Idag när vi var och handlade blåste och snöade och regnade det så mycket att jag var tvungen att springa mellan bilen och affären. Vilket ledde till att jag faktiskt tappade både byxor och behå.

Antingen springer jag väldigt väldigt fort, eller så måste jag börja köpa kläder som passar mig.

Okej, Caracola gick inte vidare, men jag tror att de kommer gå långt. Frågan är vilket deodorantföretag som först lägger märke till och plockar upp den strålande textraden "yeo deo", som dessutom sjungs med ena armen i vädet i klassisk deospraysposition.

Tänk så fantastiskt. Om sisådär 50 år kommer en av de där tjejerna stolt kunna berätta för barn och barnbarn om sin fantastiska karriär - "Jag var den gula i Caracola!"

Nu har jag varit med i radio igen. På en enda minut lyckades jag klämma in orden "kissnödig", "bajsblöja" och "sug min balle". Det måste vara rekord av något slag.

Kan ju tilläggas att det sistnämnda uttrycket var ett citat från youtube. Jag gör verkligen succé där.

Eftersom jag begåvats med den mest ljudkänsliga och sömlösa dottern i världshistorien är kvällarna då glassbilen kör förbi extra skojiga. Speciellt eftersom den där finurliga skåpbilsaffären kommer efter läggdags, och kör sin truddelutt fyra gånger innan den stannar på gatan. Med en kort paus mellan varje trudelutt, bara för att man ska få det stora nöjet att se dottern somna om och vakna några extra gånger.

Sedan står bilfan stilla nästan tillräckligt länge för att ungen ska nå djupsömnen, men just när man tror att man är i hamn så kör bilen iväg, vilt truddeluttandes. För tydligen ska man inte missa när den åker heller, i fall man nu var sugen på att desperat jaga den nedför gatan med en tegelsten under ena armen och en hårborste i den andra (för det var det enda man fick tag på i brådskan att hinna ikapp).

Så efter att ha stått dubbelvikt över spjälsängen i 45 minuter funderar jag på åtgärder. Det där är 45 förlorade minuter av mitt liv som aldrig mer kommer tillbaka. Jag tänker genast maila hemglass och kräva kompensation.

Undrar hur mycket glass man får för 45 minuters ryggknäckande nuförtiden?

Mammas framträdande har gett övriga familjen men. Direkt när Calaisa började sjunga jublade Samuel. Sedan sjöng han "Denna sången är till Samuel, Kristian Luuk!"

Ja, bara så du vet Kristian, alla sånger är inte till dig.

Fredagens radioframträdande i Radio Blekinge. Var beredd att sänka ljudet...