Karin Lindell

I dag när jag kom till dagis hade Samuel somnat i soffan under sagostunden. De andra barnen gick ut och lekte, och jag satte mig bredvid Samuel i soffan och väntade på att han skulle vakna. Då och då dök en liten pojke upp och tittade oroligt på Samuel. Fjärde gången pojken kom in hade Samuel vaknat och satt i mitt knä.

- Oj! ropade den lille pojken. Jag trodde ju att han var död! Han rörde ju inte på sig alls!

Jag tolkar intresset från pojkens sida som att Samuel nu har fått sin första kompis på dagis. Eller sin första fiende.